Mycket funderingar...

Idag hade jag föreläsning mellan 10 och 15 om virologi med fördjupning på virushepatiterna (leverinflammation orsakad av virusinfektion), HIV och Humant pappiloma virus. Föreläsaren var en läkare, men inte nog med det så var han faktiskt överläkare, avdelningschef och dessutom docent (!) och ack så trevlig men som alla läkare jag mött på vid min utbildning så är de INTE särskilt pedagogiska. Jag vet inte vad det är som får mig att tänka parkinson när de står där med ansiktet vänt mot golvet, min intuition eller brist på respekt? Jag märker att föreläsaren under några sekunder glor lite extra på mig, då jag själv märker att jag smilat brett av ett roligt gammalt sms som jag börjat fundera på... Allt går så oerhört segt, men samtidig snabbt på de delar som man känner på sig är de mest väsentliga. Det är tur att vi alla är olika - men varför ska läkare alltid vara så jävla träiga?! Kanske skulle det vara bra, om lanstinget drog in all jourverksamhet under fredagskvällarna så att hela läkarkåren kunde gå ut för att ta sig ett glas, eller två ;)


Även fast vi har lavinartat (jo, lavinartat!) mycket väskor i garderoben som ola och jag vunnit på diverse lopp så behövde jag en ny skolväska. Min gamla ryggsäck använde jag hela sommarn på trädgårdstjänst och ser ut att vara helt jordfräst på insidan så den fick åka i soporna till olas stora lycka. Jag är en sparare av "saker vi kanske ska använda någon gång", och ola är en slängare. Därför får han ett litet halleluja-moment varje gång jag öppnar soporna och visar upp en kasserad ägodel. Så, nu gällde det att inhandla en ny väska. Jag såg en lärare på universitetet som gick runt med en väska med Örebro universitets logga på och jag tänkte "en sån ska jag ha!". Knatade mot biblioteket och tänkte för mig själv att jag skulle köpa den, men endast om den kostade mindre än 400:-. Jag trängde mig förbi alla rökande pappskallar (förstår inte hur man kan utsätta sig för rökning) och gick in till stället med alla universitetskläder. Där! Svart dataväska, 140:-! Tackar sa jag och gick och köpte. Väskan har till och med pennfack! Hur nostalgiskt känns inte det? Nöjd flicka. (dessutom matchar ju loggan min blodröda kappa, men det är nog bara jag som bryr mig om ;))





När jag kom hem vid halv 4 idag blev jag förvånad. Jag var hungrig. Det har jag inte varit på flera veckor. Sist var när jag jobbade på TT någon morgon innan 9 rasten ;) Hmm, bestämde mig för att göra slut på pyttipannan som legat i frysen ett tag. Till det hade jag ägg, hemgjorda inlagda rödbetor, persilja och knäckebröd. Mums!





Jag har funderat på om jag ska börja lämna blod eller plasma. Jag har ju inte direkt någon ovanlig blodgrupp (A+) men vid stora olyckor behövs det ju ett antal liter. Det enda jag funderar på är hur jag kommer svara på blodgivningen. Gränsen för att ens få ge blod ligger väl fortfarande på 50 kg och den gränsen klarar jag med nöd och näppe... Dessutom har jag för mig att kvinnor är känsligare än män och hur blodförlust går ihop med hård träning vette fasen. Troligen inte alls på kort sikt. Det skulle ju vara trist om jag får stryka hela veckans träningar.. Men på lång sikt kan det nog bara höjja Hb´t om man äter nog med järn. Hmm, lite mer efterforskningar krävs..

Nu ska jag plugga bakteriologi... Eller .? Jo. Nej! JO! (nej)


//Sara

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0