Besviken - igen
Det är sjukt hur man kan ändra sin uppfattning av en person på 5 sekunder. Fick uppleva det idag. Första gången jag blev sviken- riktigt djupt var för ett år sedan nästan precis. Trodde att den person jag hade litat på till 100%, älskat i flera år och som var min bästa vän inte kunde fela- inte göra mig något ont. Men icke. Så snopet. Då; för ett år sedan ändrade jag min uppfattning från allt till halvdant. Hur fan kan känslorna ändras så fort? Och hur jäkla tom blir man inte efteråt? Det är som om luften förvandlas till en tjock dimma- man ser inget framför sig och heller inget bakom sig. Totaly blank. När jag fått reda på att jag blivit så sviken, så tillintetgjord av en händelse som tycks ha varit så onödig, orsakslös och värdelös så dog en del av mig kändes det som. Så onödigt. Varför jag tar upp en mindre trevlig del av mitt förslutna såhär en vårig tisdagskväll beror på att jag fick reda på att han som svikit mig förr, tydligen hade fler känslor med i spelet än vad jag fått ta del av.... Hur långt ner på stegen kan man gå? Han har ännu inte kommit att bli likgiltig för mig och tror eller rättare sagt hoppas att han aldrig kommer dit. Det vore hemskt, för han är en fin människa i grunden. Suck.
Var tvungen att bara skriva ner lite tankar, skönt att få ur sig lite..
Jag är så jäkla glad och tacksam för att jag har hittat någon som jag är lycklig med. Någon som jag har kul med, någon att skratta med-gråta med. Någon att känna trygghet med. Någon att ge sig till, någon att ta del av. Någon att leva med. Ändå kan man inte vara helt trygg, man kan alltid bli sviken igen - det är något jag alltid kommer att ha med mig-sorgligt nog. Men nu vet jag att jag är stark, starkare än många, trots att jag bara är 18 har jag gått igenom fler stentuffa förlopp än många andra. Och det har gett utdelning. Jag har hjälpt många som har "kört fast"; kompisar som varken vet ut eller in; stressade till max och olyckliga. Det är mitt ansvar tycker jag eftersom jag har erfarenheten.
Tack! Tack! Tack! Älskling, gubben, Ola för att du finns!
//Sara
